Waiting for superman
Kategori: IKT
Londonresan
I London kom ett antal lärare att delta vid föreläsningar samt Bettmässan som är den största mässan i Europa som presenterar IKT (Information och -KommunikationsTeknik) i pedagogisk kontext. Programmet togs fram av Kristina Björn och Kerstin Angel (Barn- och utbildningsförvaltningen, Falkenberg) i samarbete med Macforum i Göteborg.
Frågor som ställde under dessa dagar, på föreläsningar och i diskussion med kollegor var bl.a; Vart är vi på väg i skolan? Hur skall vi göra rent konkret? Reformeras undervisningen med IKT? Under dessa dagar tyckte man sig uppfatta ett Paradigmskifte på grund av IKT. Theodore Gray, från Wolfram Research, förutspådde textbokens död inom en snar framtid. I Channing School, London, pratade man om att prövningar i traditionell mening avskaffats. Vad i alla fall kan konstateras efter Londonbesöket är att skolorna som vi besökte har en större erfarenhet, eller snarare bredd i användandet av digitalt lärande.
Skolbesök Channing School
Besöket i Channing School bestod främst av besök i klassrum där olika aktiviteter pågick. Där berättade lärare och elever vad de arbetade med och hur IKT kunde användas som stöd i deras undervisning. Skolan hade väldigt många datasalar, och i samtliga klassrum man var inne i arbetade man med någon form av IKT. Det demonstrerades text-to-speech, interaktiva pedagogiska appar på Ipad, användning av Smartboard (eg. Protheus system som är ett annat varumärke för interaktiva skrivtavlor), Ipods m m. Skolorna talade om att man går ifrån traditionella prov och inlärning av fakta, man skapar mening genom eget skapande, genom att upptäcka och lista ut. Ett exempel var ett projekt om Fågelholkar som innebar att samtliga lärare inom de olika ämnena på sitt sätt bidrog till projektet. I matematiken räknade man på, och byggde sedan fågelholkarna. Inom NO (Biologi) undersökte man olika fågelarter och satte samman rapporter om dessa som senare bildar en bok. Man hade satt upp en webbkamera i en fågelholk där man kunde följa en fågel. Vad man intuitivt kände var att klassrummet hade expanderat. Bilder, filmer, ljudfiler och texter sattes samman för att skapa en bild av olika fågelarter. Arbetssättet var undersökande, eleverna verkade mycket drivna. I ett annat klassrum, med grundskolebarn, arbetade man med Ipad och pedagogiska flashapplikationer och en smartboard. De hade matematik. Samtliga barn var aktiva. Läraren ställde upp ett tal (matematiskt påstående) och frågade om detta var sant. Ett barn svarade Ja, lärare frågade hur hon kommit fram till detta,. Eleven svarade, läraren följer upp med att fråga, kan man se detta på ett annat sätt, finns det andra lösningar, efter vilket hon får ytterligare två svar. Läraren lyfter förklaringarna genom att förklara termer som nämnare, bråk m m och försöker ge eleverna en fördjupad uppfattning om begrepp och termer. Eleverna verkar inte bara kunna lösa uppgifter, utan de ger konkreta bevis på att de kan förstå dem.
Interaktionen mellan elever-elever och lärare-elever är fantastisk. I dett fall saknar egentligen IKT relevans, men man kan påstå att deras konsekventa arbetssätt, på grund av IKT, handlar om att elever uppmuntras till ett eget oberoende tänkande och till kommunikation. Och detta menar man på vilar på de tekniska möjligheterna som öppnar upp för arbetssättet. Blogg användes som loggbok vid varje tillfälle i Engelskan, man berättade och reflekterade över vad man arbetat med. Föräldrarna kommer åt resurser för att kunna se vad eleverna arbetar med genom lärplattformen Studywiz. Lärarna hade generellt inställningen att man inte skulle lära IT, utan använda IT i lärandet för ett undersökande arbetssätt.
Alla pratar om TÄNK OM men vad är det? Hans Renman
Föreläsningen från Hans Renman från Tänk Om, handlade mycket om forskningen som kopplar IKT till lärande. Han nämnde Thomas Kroksmark, David Kolb, Martin Tallvid, Ruben Puentedura, Bloom, Dewey och Wygotski bl.a. Han nämnde vikten av att våga lite mer, satsa lagom +1, att lämna sin komfortzon. Att man för detta inte behöver kunna allt själv som lärare. Hans menade på att kommunikation och interaktion skall betraktas som en kompetens. Från Falkenberg (gymnasieskolan) tog vi då upp svårigheten med bedömning av detta, då de sällan finns som mål i ämnen, och än mer sällan tas upp i betygskriterier. I skriften Tänk Om, manifestet, beskrivs SAMR-modellen (en modell i 4 steg som Puentedura tagit fram) som handlar nivåindelning av IKT-användandet i utbildningen. Den högsta nivån innebär att man utnyttjar tekniken för att skapa nya möjligheter som tidigare inte var möjliga, den lägsta, IKT som direkt ersättningen för andra verktyg, utan funktionell förbättring. Detta synsätt verkar intressant när man reflekterar över sin egen IKT-användning.
Sociala medier i undervisningen, Christer Holger
Christer Holger pratade mer om, och visade exempel på, hur man kan använda bloggen, Twitter och andra sociala medier för lärande. En parallell drogs till More knowledgable others, att nätverkande skapar detta .
Christer pratade också om att publika innehåll skapar riktig kommunikation, inte bara kommunikation lärare-elev, utan kommunikation elever emellan samt mellan andra aktörer och elever. Trots att Christer tidigare nämnt att kunskapen fanns i nätverkandet (connectivism) sade han också att det handlar om processen inte produkten. En annan aspekt av nätverkandet som Christer tog upp var att nätverkandet har ett starkt marknadsföringsvärde för en skola. På det hela taget mycket intressanta föreläsningar, med både verkliga exempel och teoretiska diskussioner.
Bettmässan
Två jättelika mässhallar var här fyllda av IKT för skolbruk. Bestående intryck gav digitala kontrollsystem som digitala UIP:er (man talade om evidence), säkerhetssystem för servrar (så att absolut ingenting från lärarnas noteringar kunde läcka ut) och 3D-skrivare. Trots alla tekniker och programvaror på mässan är det svårt att här skapa ett djupare förhållningssätt till tekniken, mycket är sådant vi faktiskt redan har ,och har haft ganska länge, i Sverige.
Theodore Gray
...berättade om sin första e-book. Det var ett levande, personligt och spännande föredrag. När Theodore pratar om e-bok så handlar det inte om en PDF-fil utan om en bok med interaktiva möjligheter, 360-graders-bilder, ljudfiler och videofiler. Han hade skapat en bok om periodiska systemet. Theodore har menade också att den vanliga textboken kommer att dö ut, att den med all säkerhet kommer att ersättas av e-böcker. När man sett Theodore’s produktion är man benägen att hålla med. Hans e-book är specialkonstruerad för Ipad.
Joachim Thornström
Joachim var den föreläsare som rönte mest framgång bland alla föreläsare för Falkenbergsgruppen. Förmodligen för att Joachim var konkret, han hade en uppsjö av tips kring mediepedagogiska program och webbaserade applikationer. Alla vi fick en hel del uppslag som idag kan vara svåra att komma ihåg. Men Joachim är skaparen av Skolväskan, en portal med massa tips och resurser i utbildningssammanhang.
Abdul Chohan
Föreläsaren Abdul Chohan från en invandrartät skola i Bolton talade om hur deras skola vände när han införde Ipod som ett verktyg i skolan. Kommunikationen ökade, motivationen ökade, resultaten förbättrades. En solskenshistoria från en kille med visioner och mod. Han möttes av jätteapplåder när han presenterade dessa fakta. Behållningen är främst att våga pröva alternativa/okonventionella metoder (IKT) för att nå framgång, och att en Ipod kan vara en hjälp på vägen, men att få med och engagera elever och föräldrar är en nyckelfaktor.
Marco Torres
Han är en före detta gymnasielärare, filmskapare och fotograf. Han berättade om hur roligt det var att undervisa när man såg eleverna utvecklas, ibland utanför vad han trodde var möjligt. Det handlade om att utnyttja moderna medier för att samarbeta och skapa tillsammans, att få en fördomsfri inställning till dessa. I princip kan man se pedagogiken som en demokratisering av lärandet, skolan anpassa till elevens sätt att lära och kommunicera. I viss, traditionell mån måste eleven anpassa sig till de normer och det regelverk som finns i Sverige angående lärande, men vi måste anpassa oss till elevens sätt att interagera med omvärlden. I förlängningen handlar det om ett demokratiskt synsätt på lärandet, och att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande, ett demokratiskt synsätt på kunskap. Marco visade live hur man kunde interagera med andra, de skapade tillsammans en uppgift genom programmet Inspiration i realtid - fantastiskt. Kontentan var att lärarens roll befinner sig i omvandling från expert till learner.
Efter att ha deltagit på Bettmässan i London
Syfte
Den kritik som förekommer mot IKT handlar många gånger om att datorn inte egentligen tillför något i elevens kunskapsutveckling. Efter att ha varit i London och faktiskt även haft möjlighet att pröva en del av det som förelästs oss är jag starkt för utvecklandet av IKT som en än större kraft i skolan. Då måste jag motivera och förklara, för andra likväl som för mig själv, vad det är som föranleder detta. Jag kommer att koppla till resonemang som framförts på de föreläsningar jag deltagit i.
Christer Holgers föreläsning
Christer Holger pratade om More knowledgable others, om hur kunskapen finns i nätverket (connectivism). Han pratade också om processen som central i denna typ av undervisning, inte produkten. Vygotski har presenterat teorier om hur kunskapen ligger utanför skolan, eg. läraren. Kritik till detta är ju att kunskapssynen i denna modell är kvantitativ. Vi ser hellre att processen inte blir av reproducerande eller vidareförmedlande karaktär, utan att kunskapsbegreppet används i ett sammanhang där insikt har nåtts med en föregående analys, gärna det med hjälp av inhämtandet av fakta. Mot detta kan ställas att vi kanske gärna arbetar med skolkunskap eller mimetisk kunskap, att kunna komma ihåg fakta och kunna imitera. Båda dessa förhållningssätt är starkt generaliserade men de hjälper oss i en diskussion. Begreppet det livslånga lärandet handlar om att man inte lär för skolan, utan för livet. Vi skall alltså som lärare vara förmögna att ge elevernas kunskaper ett bruksvärde, den skall kännas meningsfull och användbar. Datorn i sig innebär ett närmande mot elevernas redan invanda arbetssätt och dessutom speglar den framtidens krav på ett progressivt arbetssätt. Det är bara det att eleverna, liksom vi lärare, fortfarande inte förstått datorns fulla kapacitet som ett pedagogiskt verktyg.
Christer Holger skapar ett kunskapsbegrepp som innebär att kunskapen finns att hämta i nätverkandet. Den så kallade distribuerade kognitionen (Edwin Hutchins på Vygotskis teorier) ligger förmodligen närmare sanningen än kunskap i nätverket, där kognitionen är en process och kunskapen en produkt. Detta gör Christers förhållningssätt motsägelsefullt. Forskningen på 60/70-talet handlade mycket om hur kognitionsvetenskapen jämställdes med datorns förmåga till beräkningar, idag är fokus kanske förflyttat till nätverkandet. Kunskap i dessa sammanhang kan därför inte jämställas med fakta genom nätverkande, utan bör ses som förståelse skapad genom den empiri nätverkandet kan erbjuda. Eller att kunskap är en förmåga att lösa problem, genom nätverkande, men genom en reflektion och en slutledningsförmåga. Här är Blooms kognitionstrappa applicerbar. Christer skapar en bild av att nätverkandet är en process i sig som leder till nya erfarenheter. Detta är fortfarande en bild av statisk kunskap. Reflekterande kunskap är en efterbearbetning av insamlandet. Att man undviker denna diskussion kan vara på grund av att vi faktisk inte hunnit så långt med reflekterande kunskap som kräver ett elevaktivt arbetssätt. Kanske måste vi släppa lite av den inlärningskontroll vi har och framförallt införa nya former av prövning. IKT i detta synsätt flyttar fokus från datorn som hjälpmedel till att även vara ett sätt att sprida fakta och erfarenheter. Fokus kan även i förlängningen flyttas på datorn som ett examinationsverktyg. Henry Egidius skriver i sin bok, Problembaserad inlärning - en introduktion, att elever lägger upp sin inlärning efter formerna för prov och examination, snarare än utbildningens upplägg. Om dessa former, med hjälp av IKT, kräver elevernas processande av fakta i realtid under en examination torde ju då hela inlärningskulturen förändras.
Kunskapsarbetet är kanske inte färdigt med att eleven redovisar inlärda fakta utan kanske med att eleven tillåts redovisa reflektion och förståelse över det inlärda. Här kan IKT ge en bred bas av fakta, som ett komplement till det material vi annars använder, och förhoppningsvis känna en större meningsfullhet när man själv får stå för slutsatser.
Marco Torres föreläsning
Marco Torres pratade ju om hur eleverna kunde utvecklas genom att utnyttja moderna medier, samarbeta och skapa tillsammans. Han menade på att läraren förflyttar sin yrkesroll från expert till learner. En handledarroll som relaterar till ren PBL-metodik. Han skapade tillsammans med en medarbetare i USA en uppgift i realtid med programmet Inspiration.
PBL i Marcos fall:
- Problemanalys, med hjälp av Inspiration
- Lösningsförslag, målformulering, planering. Inspiration och diskussion över Skypeliknande program
- Åtgärder. Uppgiften löstes ju inte med mer än att Marco visade dispositionen på den kommande rapporten.
- Utvärdering.
På något sätt var design viktigare än discovery på 90-talet, tack vare datorerna. När man lyssnar och ser Marco agera på scenen inser man att det är tvärtom på 2011. Det handlar naturligtvis om att värdera en konkret produkts kvalitet, men hela vägen fram till den genomsyras av en process där möjligheten till en fördjupad teoretisk förståelse ökar genom ett elevaktivt arbetssätt skapad av IKT. Alltså datorn hjälper inte till att forma en korrekt stavad slutprodukt med snygg layout, utan den innebär ett verktyg som hjälper till med framtagandet av fakta, disposition av materialet och diskussionsgrund för analys av uppgiften.
Synen på kunskap
I dessa föreläsningar finns en röd tråd som handlar om att undervisningsideologin, åtminstone i det högre skolstadierna, förflyttas från elevfokus till ett samhällsorienterat ideologiskt perspektiv (how to know) som mer betraktar datorn som ett medel att uppnå IKT-kompetens (know how, know why). Många gånger kan man tro att konflikten kan ligga i motsättningen mellan den senare kunskapssynen, den samhällsorienterade know how och och den kvantifierbara skolmässiga know that. Men jag tror att motsättningarna som kommer att skapas kommer att handla om det icke elevorienterade arbetssättet där sammanhang, analys och process är viktigt, kontra elevens behov och intressen. Elevorienterat arbetssätt finns ju kvar i våra läroplaner, så det gäller att hitta uppgifter och processer som gynnar elevens aktivitet och utveckling samtidigt som den uppfyller samhällskraven för know how. Detta behöver kanske inte bli en motsättning, men framförallt är det ju i sig ett avståndstagande från en förmedlingspedagogik (know that).
Fördelarna med IKT
IKT kan på allvar flytta fokus från produkttänkande till processtänkande, om vi hittar arbetsformer men även examinationsformer för eleverna genom IKT. Detta innebär inte någon reformpedagogik utan att kanske ta tillvara på befintliga pedagogiska tankar och applicera dessa utifrån IKT. Vilka tankar har då genomsyrat föreläsningarna;
- PBL-baserat lärande lämpar sig väl för IKT-projekt
- Know how istället för know that
- Läraren blir en learner istället för expert
- Blooms kognitionstrappa utgör en intressant ingång i skapandet av uppgifter
- Vygotskis teorier om kunskaper utanför skolan förändrar inte kraven på reflektion och slutledning
- IKT ger verktyg för reflektion och slutledning
