Bakgrund
I London kom ett antal lärare att delta vid föreläsningar samt Bettmässan som är den största mässan i Europa som presenterar IKT (Information och -KommunikationsTeknik) i pedagogisk kontext. Programmet togs fram av Kristina Björn och Kerstin Angel (Barn- och utbildningsförvaltningen, Falkenberg) i samarbete med Macforum i Göteborg.
Frågor som ställde under dessa dagar, på föreläsningar och i diskussion med kollegor var bl.a; Vart är vi på väg i skolan? Hur skall vi göra rent konkret? Reformeras undervisningen med IKT? Under dessa dagar tyckte man sig uppfatta ett Paradigmskifte på grund av IKT. Theodore Gray, från Wolfram Research, förutspådde textbokens död inom en snar framtid. I Channing School, London, pratade man om att prövningar i traditionell mening avskaffats. Vad i alla fall kan konstateras efter Londonbesöket är att skolorna som vi besökte har en större erfarenhet, eller snarare bredd i användandet av digitalt lärande.


Skolbesök Channing School
Besöket i Channing School bestod främst av besök i klassrum där olika aktiviteter pågick. Där berättade lärare och elever vad de arbetade med och hur IKT kunde användas som stöd i deras undervisning. Skolan hade väldigt många datasalar, och i samtliga klassrum man var inne i arbetade man med någon form av IKT. Det demonstrerades text-to-speech, interaktiva pedagogiska appar på Ipad, användning av Smartboard (eg. Protheus system som är ett annat varumärke för interaktiva skrivtavlor), Ipods m m. Skolorna talade om att man går ifrån traditionella prov och inlärning av fakta, man skapar mening genom eget skapande, genom att upptäcka och lista ut. Ett exempel var ett projekt om Fågelholkar som innebar att samtliga lärare inom de olika ämnena på sitt sätt bidrog till projektet. I matematiken räknade man på, och byggde sedan fågelholkarna. Inom NO (Biologi) undersökte man olika fågelarter och satte samman rapporter om dessa som senare bildar en bok. Man hade satt upp en webbkamera i en fågelholk där man kunde följa en fågel. Vad man intuitivt kände var att klassrummet hade expanderat. Bilder, filmer, ljudfiler och texter sattes samman för att skapa en bild av olika fågelarter. Arbetssättet var undersökande, eleverna verkade mycket drivna. I ett annat klassrum, med grundskolebarn, arbetade man med Ipad och pedagogiska flashapplikationer och en smartboard. De hade matematik. Samtliga barn var aktiva. Läraren ställde upp ett tal (matematiskt påstående) och frågade om detta var sant. Ett barn svarade Ja, lärare frågade hur hon kommit fram till detta,. Eleven svarade, läraren följer upp med att fråga, kan man se detta på ett annat sätt, finns det andra lösningar, efter vilket hon får ytterligare två svar. Läraren lyfter förklaringarna genom att förklara termer som nämnare, bråk m m och försöker ge eleverna en fördjupad uppfattning om begrepp och termer. Eleverna verkar inte bara kunna lösa uppgifter, utan de ger konkreta bevis på att de kan förstå dem.
Interaktionen mellan elever-elever och lärare-elever är fantastisk. I dett fall saknar egentligen IKT relevans, men man kan påstå att deras konsekventa arbetssätt, på grund av IKT,  handlar om att elever uppmuntras till ett eget oberoende tänkande och till kommunikation. Och detta menar man på vilar på de tekniska möjligheterna som öppnar upp för arbetssättet. Blogg användes som loggbok vid varje tillfälle i Engelskan, man berättade och reflekterade över vad man arbetat med. Föräldrarna kommer åt resurser för att kunna se vad eleverna arbetar med genom lärplattformen Studywiz. Lärarna hade generellt inställningen att man inte skulle lära IT, utan använda IT i lärandet för ett undersökande arbetssätt.

Alla pratar om TÄNK OM men vad är det? Hans Renman
Föreläsningen från Hans Renman från Tänk Om, handlade mycket om forskningen som kopplar IKT till lärande. Han nämnde Thomas Kroksmark, David Kolb, Martin Tallvid, Ruben Puentedura, Bloom, Dewey och Wygotski bl.a. Han nämnde vikten av att våga lite mer, satsa lagom +1, att lämna sin komfortzon. Att man för detta inte behöver kunna allt själv som lärare. Hans menade på att kommunikation och interaktion skall betraktas som en kompetens. Från Falkenberg (gymnasieskolan) tog vi då upp svårigheten med bedömning av detta, då de sällan finns som mål i ämnen, och än mer sällan tas upp i betygskriterier. I skriften Tänk Om, manifestet, beskrivs SAMR-modellen (en modell i 4 steg som Puentedura tagit fram) som handlar nivåindelning av IKT-användandet i utbildningen. Den högsta nivån innebär att man utnyttjar tekniken för att skapa nya möjligheter som tidigare inte var möjliga, den lägsta, IKT som direkt ersättningen för andra verktyg, utan funktionell förbättring. Detta synsätt verkar intressant när man reflekterar över sin egen IKT-användning.

Sociala medier i undervisningen, Christer Holger
Christer Holger pratade mer om, och visade exempel på, hur man kan använda bloggen, Twitter och andra sociala medier för lärande. En parallell drogs till More knowledgable others, att nätverkande skapar detta .
Christer pratade också om att publika innehåll skapar riktig kommunikation, inte bara kommunikation lärare-elev, utan kommunikation elever emellan samt mellan andra aktörer och elever. Trots att Christer tidigare nämnt att kunskapen fanns i nätverkandet (connectivism) sade han också att det handlar om processen inte produkten. En annan aspekt av nätverkandet som Christer tog upp var att nätverkandet har ett starkt marknadsföringsvärde för en skola. På det hela taget mycket intressanta föreläsningar, med både verkliga exempel och teoretiska diskussioner.

Bettmässan
Två jättelika mässhallar var här fyllda av IKT för skolbruk. Bestående intryck gav digitala kontrollsystem som digitala UIP:er (man talade om evidence), säkerhetssystem för servrar (så att absolut ingenting från lärarnas noteringar kunde läcka ut) och 3D-skrivare. Trots alla tekniker och programvaror på mässan är det svårt att här skapa ett djupare förhållningssätt till tekniken, mycket är sådant vi faktiskt redan har ,och har haft ganska länge, i Sverige.

Theodore Gray
...berättade om sin första e-book. Det var ett levande, personligt och spännande föredrag. När Theodore pratar om e-bok så handlar det inte om en PDF-fil utan om en bok med interaktiva möjligheter, 360-graders-bilder, ljudfiler och videofiler. Han hade skapat en bok om periodiska systemet. Theodore har menade också att den vanliga textboken kommer att dö ut, att den med all säkerhet kommer att ersättas av e-böcker. När man sett Theodore’s produktion är man benägen att hålla med. Hans e-book är specialkonstruerad för Ipad.

Joachim Thornström
Joachim var den föreläsare som rönte mest framgång bland alla föreläsare för Falkenbergsgruppen. Förmodligen för att Joachim var konkret, han hade en uppsjö av tips kring mediepedagogiska program och webbaserade applikationer. Alla vi fick en hel del uppslag som idag kan vara svåra att komma ihåg. Men Joachim är skaparen av Skolväskan, en portal med massa tips och resurser i utbildningssammanhang.

Abdul Chohan
Föreläsaren Abdul Chohan från en invandrartät skola i Bolton talade om hur deras skola vände när han införde Ipod som ett verktyg i skolan. Kommunikationen ökade, motivationen ökade, resultaten förbättrades. En solskenshistoria från en kille med visioner och mod. Han möttes av jätteapplåder när han presenterade dessa fakta. Behållningen är främst att våga pröva alternativa/okonventionella metoder (IKT) för att nå framgång, och att en Ipod kan vara en hjälp på vägen, men att få med och engagera elever och föräldrar är en nyckelfaktor.

Marco Torres
Han är en före detta gymnasielärare, filmskapare och fotograf. Han berättade om hur roligt det var att undervisa när man såg eleverna utvecklas, ibland utanför vad han trodde var möjligt. Det handlade om att utnyttja moderna medier för att samarbeta och skapa tillsammans, att få en fördomsfri inställning till dessa.  I princip kan man se pedagogiken som en demokratisering av lärandet, skolan anpassa till elevens sätt att lära och kommunicera. I viss, traditionell mån måste eleven anpassa sig till de normer och det regelverk som finns i Sverige angående lärande, men vi måste anpassa oss till elevens sätt att interagera med omvärlden. I förlängningen handlar det om ett demokratiskt synsätt på lärandet, och att skapa förutsättningar för ett livslångt lärande, ett demokratiskt synsätt på kunskap. Marco visade live hur man kunde interagera med andra, de skapade tillsammans en uppgift genom programmet Inspiration i realtid - fantastiskt. Kontentan var att lärarens roll befinner sig i omvandling från expert till learner.