Blogg och bedömning
Kategori: IKT
Kamratbedömning i Svenska för ekonomiprogrammets åk1
Jag tittade på en svenskalärares användning av IKT och kamratbedömning i undervisningen. Det handlade framförallt om att se hur hon använde bloggen som verktyg i kamratbedömning. Svenskaläraren vid Falkenbergs gymnasieskola tog avstamp i yrken, samtidigt som Edmodo introduceras. Edmodo är en lärplattform som nu prövas ut i Falkenbergs gymnasieskola av ett antal klasser och lärare. Lärare gav eleverna i uppgift att fylla i en profil på plattformen där bland annat skulle finnas möjlighet att välja lärstil, drömyrke, citat och så vidare.
Jag tittade på en svenskalärares användning av IKT och kamratbedömning i undervisningen. Det handlade framförallt om att se hur hon använde bloggen som verktyg i kamratbedömning. Svenskaläraren vid Falkenbergs gymnasieskola tog avstamp i yrken, samtidigt som Edmodo introduceras. Edmodo är en lärplattform som nu prövas ut i Falkenbergs gymnasieskola av ett antal klasser och lärare. Lärare gav eleverna i uppgift att fylla i en profil på plattformen där bland annat skulle finnas möjlighet att välja lärstil, drömyrke, citat och så vidare.
Detta följdes upp av en föreläsning i storgrupp där en studie- och yrkesvägledare bjöds in om att informerade om studievägar och yrken, framförallt med lokal utgångspunkt. Vissa av eleverna hade en god orientering sedan innan, andra inte fullt så mycket. Detta var startskottet för uppgiften som skulle följa.
Reportageuppgiften handlade om att skriva om sitt drömyrke och intervjua en person om hur man når dit. Läraren lade upp ett antal källor på edmodo blan annat arbetsförmedlingens hemsida. Introduktionen följdes av kortare kreativa skrivövningar, de skulle fungera som en förberedelse och som en orientering i lärplattformen samt Googledrive samt enkätverktyg. Eleverna samarbetade framförallt med gemensamt skrivande i Googledocs.
Därefter flippade svenskaläraren, med en film av malin larsson, ”Vad är ett reportage?”. Här fanns även inslag av litteraturstudier I uppgiften ingick intervju live genom ett personligt möte eller genom Skype. Bilder skall eleverna själva ta eller använda sig av en CommonCreative-licens. Läraren hade genomgång av; CC med en film, format, hur mallar i Pages skickas i PDF, konverteringar. Använda kalkyl, enkätverktyg, när de väl börjar med drive tar det fart, Skriver gemensamt. Läraren hade en självproducerad film som påminnelse av uppgiftens innehåll och form.
Läraren anser att kompetenser med förståelse för olika program och olika format, skillnaden mellan ett redigerbart dokument är viktiga.” EU’s nyckelkompetenser är mer specifika än läroplanerna vad gäller digital kompetens, fullständigt naturligt att ta in det i ämnen där man skall kommunicera. ” Läraren vill att eleverna gör det grundläggande arbetet i klassrummet, där hon finns med. Diskussion i grupp är viktigt för att lära av varandra. Självständigheten finns i de enskilda reportagen. Flera elever hade samma drömyrken, då hjälptes de åt. Andra ville jobba helt själva.
Momentet med gruppbedömning i Edmodo var centralt för att ta sig framåt i arbetet. I Edmodo kan läraren med croqdocsfilter rätta/handleda uppgiften och ge tips, eleven skapar sedan efterhand nya versioner. Det fanns alltså flera olika deadlines, förstaversion, andraversion osv. Läraren satte gränserna tillsammans med eleverna i gruppdiskussionerna. I slutändan var syftet att producera en webbtidning i Issuu.com. I skrivande stund är detta ej ännu genomfört.
Eleven själv presenterar sitt arbete/reportage, responsen skedde genom tre plus och delta som är jämförbart med ”Two stars and a wish”. Kommentarerna i Edmodo dyker upp som group posts. Varje elevs egen utveckling kan följas. Framförallt kan eleven själv fungera i ett större socialt sammanhang, våga ge och ta emot konstruktiv kritik. Första gången var läraren noga att vara med hela tiden, sedan kunde eleverna mer självständigt ta ansvar för arbetssättet. Vad läraren framförallt märker är en större drivkraft än traditionellt arbetssätt.
Reflektioner
Läraren säger vid ett tillfälle;
” Jag kan få lite komplex när jag tittar på kollegor att de hinner med mycket uppgifter, jag inser att jag har många olika moment i en och samma uppgift dock som faktiskt gagnar elevens utveckling”
Att arbeta med bedömning är för oss lärare starkt förknippat med vissa avgränsade ämnesområden och ibland specifika kunskapskrav. Vad Svenskaläraren expanderar med sin undervisning är även bedömningar för själva lärandet. De metakognitiva aspekterna är starkt framträdande. Enligt Christer Lundmark (Säljö, 2013) är bedömning för lärande;
Tydliggöra mål och kunskapskrav. Dett har traditionellt genomfört tidigare vid ingången till kurser och större moment, eller avslutande moment. Det blir nu viktigare att systematisera mål och krav i ett bredare sammanhang, att även koppla mindre övningars koppling till de övergripande målen, att skapa e röd tråd såsom i svenskalärarens omfattande uppgift.
Samla tecken på elevernas kunnande. Tidigare arbetade jag själv md exceldokument av summativ karaktär, hos svenskaläraren handlar det istället om att utläsa elevernas progression, att ha detta som underlag för framåtsyftande återkoppling. Viktigt också att kolla vad eleverna inte kan, vad som inte fungerat för att kunna ändra undervisning i gruppen.
Framåtsyftande återkoppling. Återkoppling skedde traditionellt i mitten av kursen samt i slutet av kursen. Eleven fick summativa återkopplingar som handlade om kompensationer för att uppnå ett godkänt eller högre betyg. Svesnkaläraren arbetar istället medkontinuerlig och systematisk bedömning vars syfte är att tillsammans med eleven identifiera utvecklingsområden under tiden lärandet pågår. Även strategier för lärande är av vikt, alltså inte bara resultatet utan även vägen till detta.
Att använda eleverna som resurser för varandra. Kamratbedömningar, grupparbeten, självskattningar i grupp har en ökad betydelse för den metakognitiva perceptionen. Two stars and a wish används av svenskaläraren.
Aktivera eleverna som ägare av sin egen läroprocess i ämnet. Utvecklingssamtalet är av stor vikt för den övergripande förståelsen av studiesituationen. Bedömning av lärandet sker också i ämnet, ty det är ju dessa bedömningar som skall ge den samlade bilden av elevens utvecklingsområden och vad enskilda lärare ocj skola kan göra för att eleven skall nå längre. Svenskalärarens arbetssätt i Edmodo och med kamratbedömningar och egna bedömningar är ett ypperligt underlag inför dessa samtal.
Att använda blogg med kamratbedömningar visar sig i detta fall ett mycket bra arbetssätt, med utgångspunkt från Christian Lundahls fem kriterier. Här finns även andra positiva effekter, som exempelvis IKT i kollaborativa sammanhang, generella IKT-kompetenser med utgångspunkt från EU-kompetenser och skapandet av strategier för lärande med metakognitiva aspekter. Ett traditionellt arbetssätt handlar om att bedömningarna skall ha en reabilitet, att samla dessa i ett summativt genomsnittsvärde. Svenskaläraren arbetar med validitet för bedömning, där de kvalitativa soekterna utvecklas , och progressionen utgör ett viktigt bedömningsunderlag.