Digitala gränsland

Dan Åkerlund beskriver i sin skrift Klassen i dialog med omvärlden[1], att datorerna ställer läraren inför nya didaktiska utmaningar. Dan menar att utvecklingsarbete ofta sker i samarbete med andra lärare. Skall man föra en didaktisk utvecklingsdiskussion så bör man nog involvera flera.  Den vetenskapliga grunden och inte minst den beprövade erfarenheten får en bredd när fler involveras. Detta torde bli nästa utvecklingssteg, att kanske dela på Peer instruction som arbetsmetod fler lärare emellan, kanske allra helst inom hela arbetslaget. Ett konsekvent användande och utvecklande av olika tekniker ger eleverna en vana, och det vet vilka förväntningar som finns på dem. En konstruktivistiskt förhållningssätt till planeringen av lärandet. Sedan lyfts också den kollaborativa processen som viktig. Elevens egen reflektion av det egna lärandet ökar när den kan jämföra sig med andra. Åkerlund menar att när läraren ensam ger feedback på elevens arbete sker detta inte alls i samma omfattning. Skulle man tillsammans i ett arbetslag använda arbetsmetoder såsom Peer instruction eller Peer assessment, så ökar transparensen till fördel för elevens reflektion över sitt eget lärande.

En annan intressant reflektion jag gör efter att ha läst Åkerlunds skrift, är att han betonar vikten av det vidgade textbegreppet. I mediedidaktiken är detta centralt. Att använda sig av medier vid lärprocessen om medier. Som jag skrivit tidigare, det är viktigt att ibland förflytta fokus från färdighetsträning, för att skapa förtrogenhet genom djupare förståelse. Den djupare förståelsen sker genom att även lärsituationen består av medier som ger en djupare erfarenhet av det vidgade textbegreppet i den dagliga skolsituationen.

Elevenkät

Utvärderingen gjorde genom att ställa ett antal enkla frågor i Googleforms, jag följde upp med frågan; Vad tycker du kan förbättras och utvecklas? Kom med egna förslag.

Resultatet av frågorna visar att alla förhöll sig positiva till arbetssättet, och allra bäst resultat gavs på att de fick komma till tals. Men däremot var det störst spridning i vilka som hade greppat immaterialrätten översiktligt. Någon hade till och med placerat sig på 2. Detta bekräftar känslan av att det gick för fort fram, att jag borde delat upp passet på två delar med mer utrymme för uppgifter och diskussioner.

Vinnare vad gäller kommunikation blir alla elever, även de elever som vanligtvis inte kanske är så kommunikativa kommer med i diskussioner. Mycket genom att det finns en variation av lärarfrågor i storgrupp, diskussion i mindre grupp och direkta frågor till eleverna. Förlorare är de elever som inte hinner med i den snabba takten som lektionerna faktiskt hade, bättre planering där mer tidsutrymme ges krävs i framtiden. Dessutom sprids ett fylligt faktaunderlag över två pass istället för ett. Trots att eleverna hade spridning i hur de själva uppfattade att de greppat det immaterialrättsliga området så kom alla till bra svar på den sista kontrolluppgiften. De kunde söka sig fram till rätt information och kom till adekvata tolkningar av juridiska källor. Jag tyckte att det som fungerade bästa var att jag byggde mitt lektionspass på ett bildspel med rik flora av exempel i olika medieformer. Detta gjorde att eleverna upplevde lektionerna som intressanta och jag märkte att de verkligen hängde med, var nyfikna och kommunicerande. Det var naturligt och jag behövde inte tvinga fram någon dialog.

 

Sammanfattning

Peer Instruction har tillfört lektionerna en djupare dimension, det har varit enklare att engagera elever. Som lärare har jag upplevt ett bättre samspel.

Jag har funnit att Peer Instruction som arbetssätt förenklar skapandet av en tydlig struktur, i tid och innehåll över lektionen. Men att det även ger en berättarteknisk, eller dramaturgisk struktur, som bidrar till att upprätthålla ett intresse hos eleverna.

En didaktisk utgångspunkt i en något förenklad och omdefinierad Tpack-modell, ger ett bra planeringsverktyg. Lektionerna får ett tydligt know how- istället för know that-perspektiv. Detta hjälper att skapa en tydlig kontextualisering av ämnesmomentet.

Trots att jag i förväg bestämt att jag skulle testa Peer Instruction fann jag att fokus på aktivitet i planeringen, inte teknologi, ger ett naturligt och förenklat val av IKT-stöd.

Jag tror att i förlängningen skall IKT inte isoleras från andra metodiska verktyg. Skall man ge tyngdpunkt åt ett didaktiskt förhållningssätt handlar det snarare om ET än IT, Educational Technology och inte Information Technology. Svårigheten idag är nog just att tydliggöra en didaktisk koppling till IKT.

Inledning

Syftet med denna studie är att undersöka Peer Instruction som ett sätt att undervisa, jag kommer ofrånkomligen även att beröra IKT i ett bredare perspektiv.

Två lektionspass har genomförts med Peer Instruction, eleverna får därefter utvärdera och ge förslag på förbättringar. Resultatet publiceras på denna blogg. Jag har dragit analogier till egna erfarenheter och relevant litteratur/forskning.

Planering av lektioner

Tidigt gällde det att hitta en modell som gav en djupare mening i planerandet av lektionerna. Jag skulle undersöka Peer Instruction, men ville ha en egen djupare förståelse för varför och hur jag skulle använda detta. Puenteduras modell[1], SAMR, avfärdade jag ganska snabbt då den bara var beskrivande av en utvecklingspotential vid IKT-användande, här kunde jag inte hitta ett praktiskt didaktiskt hjälpmedel. Däremot såg jag att TPACK-modellen[2] har paralleller till klassisk didaktik.

Däremot kände jag ett behov av att ställa upp ett eget diagram för att tydliggöra hur planeringen skulle ske. Egentligen genomförde jag inte något jag inte brukar göra annars, det som var nytt var att detta gav mig som lärare ett större kontextuellt angreppssätt, alltså var min förhoppning att även eleverna skulle kunna få det. Det skapade diagrammet kunde alltså fungera som utgångspunkt för att skapa ett vettigt innehåll och ett vettigt angreppsätt i lektionsplaneringen.

Läroplanen är ju allmänt hållen och där kan man plocka in en mångfald av mål, idetta fall kan jag utkristallisera målet att ha förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor. Det är ett viktigt perspektiv där det egentligen snarare handlar om verktyg för medieetik än livsfrågor. Sedan går jag vidare med att plocka fram krav i underordnade styrdokument och kanske med det lite svårare, att anlysera de yrkesmässiga kraven. Styrdokument;

Vad avser de yrkesmässiga kraven så blir det fler överväganden som jag måste göra som lärare. Avvägandena handlar om att förena kunskapssyn med yrkesmässiga krav. Vi lever i en era där kunskap och information är av avgörande betydelse för att skapa värde. Det är centralt att kunna behandla kunskap och information med ett kritiskt förhållningssätt, mediebranschen generellt, och i synnerhet vad gäller film- och tvproduktion.

Eleverna måste ständigt utmanas och ges verktyg för att klara utmaningarna. När man börjar en yrkesorienterad kurs såsom Film och TV-produktion ligger förväntningarna på att man skall lära sig hantera ett hantverk, en förväntan på en utveckling av färdigheter. Detta är naturligtvis en grundförutsättning, men vänder man på synsättet, att jag istället motiverar varför man gör på ett visst sätt, och sedan lär vi oss hur man gör, tycker jag att mycket är vunnet. Så att man arbetar i en kontext i processen Knowing that till Knowing how, John Deweys pragmatism både i helhet, och i avgränsade moduler ända ner till den lilla övningen.  Konsten att tänka skall vara ett stående inslag i undervisningen. Alltså det är centralt att använda sig av processer som leder till ständig utveckling utifrån ett eget förhållningssätt grundat i rutiner om det egna lärandet. Hur plockar vi då in de centrala yrkesmässiga kraven? Jag listar här yrkesmässiga krav med eleven som utgångspunkt. Många av kraven som utkristalliserats är naturligtvis även representerade i styrdokumenten.

• Eleven skall kunna ta etiska ställningstaganden. Upphovsrättslig kunskap är ett krav.
• Kunna använda ett fackspråk som är förankrad både i teori och praktik.
• Eleven skall kunna skapa film och TV med professionell och semiprofessionell produktionsteknisk utrustning. Programkunskap i Videoredigering, Ljudredigering Textpromptning, animering m m
• Kunna planera och genomföra filmprojekt på ett professionellt sätt, både självständigt och i samarbete med andra yrkeskompetenser.  Eleven skall vid behov kunna byta yrkesroller inom produktionsteamet.

Med andra ord, lektionen som handlar om upphovsrätt är en byggsten i elevens utveckling för eget självständigt och kritiskt tänkande i sin egen produktion och i sin egen yrkesrollsutveckling.

Valet av stoff blev då följande;

1. En orientering om vad lagar är och hur man kan hitta referenser och källor. För att eleverna skall kunna hitta och återskapa information
2. En placering av Upphovsrätten i förhållande till Immaterialrätten i stort. För att eleven skall kunna se sammanhang.
3. Exemplifieringar med case från verkligheten i upphovsrättsliga sammanhang med efterföljande diskussioner. För att eleven skall kunna diskutera och motivera.

Lektioner

Första lektionen var för en grupp elever som skulle genomföra ett moment i Upphovsrätt. Jag började med att ställa en fråga om ett cirkusnummer är skyddat av lag genom Mentimeter. Sedan en övergång mot att sätta upphovsrätten i ett större sammanhang, därför berördes det med utgångspunkt från immaterialrätten. Jag valde att variera med gruppdiskussioner, allmänna frågor ställda till hela klassen samt frågor som krävde mer egen efterforskning, samtliga frågor skulle dock svaras individuellt genom Googleforms. Fler Mentimetermoment återkom under lektionens lopp, lektionen avslutades dock med att ursprungsfrågan återigen ställdes, denna gång med ett annat utfall..

Andra lektionen var med samma grupp, två veckor emellan, men tog upp Dramaturgi och berättarteknik. Jag väljer att koncentrera mig på första lektionen eftersom den andra innehöll ett radikalt annat ämnesinnehåll och skulle egentligen generera i två analyser. Däremot kommer jag att dra paralleller där detta är intressant.

Båda lektionerna hade en ganska diger faktagrund som eleverna skall vara orienterade i. Tanken var att det är störst utmaning i de traditionella momenten som består av mycket förmedlingspedagogik som verkligen behöver göras mer tilltalande. Båda lektionerna byggdes på ett bildspel som avbröts med frågor, diskussionsfrågor, exempel, filmvisning m m. båda lektionerna var 105 min långa och föregicks av mindre introducerande lektionspass. Ämnesområdet var alltså inte nytt, utan en fördjupning på tidigare lektioner.

Paralleller till forskning

Peer instruction som metod är utvecklat av Harvard Professorn Eric Mazur[3] under 1990-talet.Det handlar om att engagera lever i lärprocessen genom att ställa kontextuella frågor i förväg och sedan i slutet av lektionen följa upp dem för att se om detskett en förändring/utveckling. Eric Mazur beskriver den som följande;

Martin Tallvid[4] berör IKT i ur ett konstruktivistiskt perspektiv. Det handlar om att stödja eleven i att begripa och tolka omvärlden och att lärandet sker i ett socialt sammanhang. Mentimeter och Googleforms som arbetssätt skapar just detta. Tallvid ger tyngd åt att det handlar om lärande och inte teknik, att det handlar om ett samspel med externa redskap i en social praktik. Begrepp som öppet lärande, gemensamt lärande och processinriktad undervisning ger IKT ett berättigande som en viktig faktor.

Peer instruction som konsekvent arbetssätt, i synnerhet vad gäller mer teoretiska moment uppmuntrar elever till ett eget tänkande och till kommunikation. Och detta vilar på de tekniska möjligheterna som öppnar upp för arbetssättet. Det handlar inte om att lära IT, utan använda IT i lärandet för ett undersökande och kommunicerande arbetssätt. Sedan kan man också se att effekten av att läraren använder datorn som ett vidgat instrument också öppnar möjligheter för eleven att göra det. I ett ämnesområde som Upphovsrätt skulle man kunna ordna en traditionell bokvagn, men det är betydligt bättre med en länksamling. Det intuitiva sökandet och den snabba förankringen av tanken i ett konkret material på nätet är oslagbart. Slutuppgiften för hela momentet i Upphovsrätt var en diskussionsuppgift i grupp;

Kan man använda sig av bilden i en reklamkampanj man själv skapar? - Diskutera i grupp. Använd internetkällor.

Charles C Ebbets, "Lunch atop a skyscraper"

Att hitta lösningen på uppgiften med hjälp av traditionella bokvagnar hade varit omöjligt. En så pass öppen fråga tvingar elev till ett arbetssätt där man skall ta reda på bildens historik, ägare till bilden, tidpunkten för upphovsmannens död. Ställa lagstiftningens tolkning i relation till eventuella prejudicerande rättsfall och sedan komma till en egen slutsats. Det viktiga är inte fall denna slutsats är rätt eller fel, det viktiga är att man använt sig av IKT och korrekta källor för att bilda ett komplett underlag för slutsatsen. Vilka teorier kan kopplas till arbetssättet. Många är mitt svar. John Dewey pratar om drivkraften i elevernas nyfikenhet, egna frågor och egna undersökningar. I ett ämne som Film och TV-kunskap är det än viktigare att medvetet arbeta med den pragmatism som Dewey står för, att radera gränserna mellan praktisk och teoretisk kunskap. Lev Vygotskis sociokulturella perspektiv är också direkt applicerbart eftersom lärandet blir en aktiv social handling. Vygotskij betonar dessutom användningen av redskap i denna process. Sedan finns det ett djupare metaperspektiv att ta hänsyn till. Inom medieundervisningen skall man inte bara hantera alla moderna digitala verktyg, utan också skapa sig ett förhållningssätt till dem. En etisk diskussion om de digitala verktygens möjlighet att reproducera verkligheten och vikten av att problematisera detta kan endast göras om läraren medvetet för in frågeställningar och arbetssätt som ger erfarenhet av detta. Synen på teknik i samhället idag är antingen socialkonstruktivistisk eller teknikdeterministisk. Det socialkonstruktivistiska synsättet handlar om att man ser tekniken som ett sätt att skapa ett bättre samhälle, det är människans redskap. I det teknikdeterminsitiska synsättet så ser vi att teknikutvecklingen drar iväg med oss, och vi varken kan inte kontrollerna effekterna av den. Vad jag menar är att elever som arbetar så intensivt med dessa digitala medier också bör veta mer än att ta ställningstagande för eller emot teknik. Att förstå omvärldens synsätt på deras arbetsredskap och deras produkter är centralt, att skapa sig ett etiskt förhållningssätt är centralt. Det har sagts innan, men vad jag menar är att läraren måste använda sig av moderna uttrycksformer, ligga i framkant med IKT som pedagogiskt verktyg, i synnerhet om man arbetar med medieundervisning. Därför att det tillför ett metaperspektiv, kontexten av IKT i undervisningen bör problematiseras av eleverna. Det skapar en djupare innebörd av förståelsen för den egna inlärningen genom IKT, medielärarens sätt att undervisa, verktygen han använder sig av, genomgår en större kritik än den vanliga lärarens, detta är en fördel att dra nytta av, den hjälper eleverna att kritiskt granska andra medieprodukter och skapa förhållningssätt till den egna produktionen.

Diskussion

Jag upplevde det som mycket tillfredsställande att jag fick med mig eleverna, att det blev levande diskussioner och att man kunde dra egna slutsatser samt samarbeta genom gemensam diskussion i grupp och storgrupp. Att testa att variera ett moment som jag känner mig ganska trygg i, och egentligen inte reflekterat över att förändra, gav mervärde. Variation berikar den didaktiska reflektionen. Sedan utvecklar man också IKT’s kapacitet som ett pedagogiskt verktyg.

Det jag kände spontant själv var att jag borde haft mer utrymme för reflektion och diskussion, jag hade en ganska hög takt som gjorde att vi angrep ämnet mer på bredd än på djup. Det hade blivit bättre om det varit uppdelat på två lika stora pass och mer utspritt, så hade jag inte känt att jag måste hinna med allt.

Elevorienterat arbetssätt ställer krav på att hitta uppgifter och processer som gynnar elevens aktivitet och utveckling. Peer instruction ger en större meningsfullhet eftersom eleven praktisera, och dessutom själv får stå för slutsatser.

Jag fann en speciell tillfredsställelse i att jag strukturerade upp planeringen utifrån klassiska didaktiska frågeställningar i kombination med TPACK, nästa steg vore att fördjupa den didaktiska analysen, reflektionen. Jag tror dessutom att man konsekvent bör arbeta med detta över en längre tid för att eleverna skall fokusera på aktivitet och inte teknologi. Det skall utvecklas mot Educational Technolgy och inte fokusera på Information Technology.