Digitala gränsland

Denna uppgift handlar om att eleven skall producera en film, från idé till färdig produktion. Utgångspunkten är att eleven skall pröva många förmågor.

Ämnet Film och Tv-produktion skall innehålla;

• Förmåga att planera, genomföra och distribuera film- och tv-produktioner från idé till färdig produktion med hjälp av modern teknik.
• Kunskaper om och färdigheter i att använda olika produktionsmetoder samt olika berättartekniker, berättarkomponenter och dramaturgiska grepp som används i film- och tv-produktioner.
•  Förmåga att samarbeta och arbeta inom givna ramar.
• Förmåga att analysera och utvärdera olika typer av film- och tv-produktioner med avseende på målgrupp och utifrån såväl estetiska som etiska perspektiv samt att använda ett relevant fackspråk.
• Kunskaper om lagar, andra bestämmelser och överenskommelser inom området.

Detta kursmoment prövar ämnets samtliga ovan nämnda förmågor. Därför betraktas detta moment viktigt för kursens slutbetyg och väger tungt i den summativa bedömningen för kursens betyg.

Centralt innehåll i kursen är;

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

• Research, produktionsplanering och utvärdering.
• Inspelnings- och redigeringsteknik.
• Distribution och offentliggörande av produktioner.
• Orientering om hur man skriver manus för spelfilm, tv eller dokumentärfilm.
• Intervjuteknik.
• Berättarkomponenter, till exempel bildutsnitt, kamerarörelser, ljud och musik. Orientering om dramaturgi.
• Orientering om olika genrer och stilar genom film- och tv-historien.
• Förutsättningar för produktion för public service jämfört med reklamfinansierade medier.
• Upphovsrätt och pressetiska regler.

Samtliga ovanstående moment finns med förutom kursiv text. Bedömningskriterier för kursen utgörs av nedanstående;

Betyget C

Eleven gör en genomarbetad planering av sitt arbete samt genomför och distribuerar efter samråd med handledare film- och tv- produktioner med hjälp av inspelnings- och redigeringsteknikens avancerade funktioner. I arbetet använder eleven tekniken med viss säkerhet för att påverka delar av produktionen.

Eleven använder några film- och tv-produktionsmetoder för att få underlag till produktioner och tar fram ett genomarbetat manus som till viss del följs. I samband med researcharbetet gör eleven en välgrundad bedömning av informationens användbarhet utifrån syftet. I film- och tv-produktioner använder eleven med viss säkerhet några berättartekniker, berättarkomponenter eller dramaturgiska grepp.

Produktionen uppvisar en tillfredsställande kvalitet. I arbetet samarbetar eleven med andra för att nå planerade mål samt löser under arbetets gång efter samråd med handledare uppkomna problem. Eleven arbetar inom givna ramar.

Eleven redogör utförligt för den berättarteknik, de berättarkomponenter och de dramaturgiska grepp som hon eller han använt i sin produktion samt drar välgrundade slutsatser om på vilket sätt de bidragit till önskvärt resultat. Eleven gör även en analys och utvärdering av film- och tv-produktioner som inbegriper välgrundade resonemang om målgruppsanpassning, estetiska uttryck och etiska aspekter.

Eleven använder med viss säkerhet fackspråksuttryck i sitt arbete och i sina bedömningar, redogörelser och analyser.

Eleven redogör utförligt för grundläggande lagar, andra bestämmelser och överenskommelser inom området och för deras konsekvenser för den egna film- och tv-produktionen.

När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

Utgångspunkter för bedömningsunderlaget

Uppgiften är, att utifrån Cykeltjuven av Vittorio de Sica, skriva och filmatisera en modern kortfilmsversion med inspiration av originalet. Eftersom det är ett omfattande projekt som innehåller hela spektret av bedömningskriterier i kursen så är det ju extra viktigt att ha ett bra bedömningsunderlag för momentet. Jag beskriver inte uppgiften mer här utan låter bedömningskriterierna utgöra ett underlag för förståelsen av mångfacetteringen i uppgiften.

Bedömning/självutvärdering av filmproduktionen skall alltså bygga på ovanstående kriterier, dessutom är ju detta ett grupparbete där var och en av gruppmedlemmarnas arbetsinsats skall vägas in. Läraren i svenska, se tidigare blogginlägg, pekade vikten av den metakognitiva aspekten. Det vill säga det är ju även viktigt att vi i utvärderingen/bedömningen har med elevperspektivet, hur ser jag som elev på mitt eget lärande, vad kan jag förbättra till nästa gång? Vad har jag lärt mig? Osv

Dessutom är vissa bedömningskriterier mer tungt vägande än andra. Om man då har ett poängsystem så bör ju poängskalan skilja sig från kriterium till kriterium. Den sammanlagda summan av poäng ger då ett bedömningsvärde som bör vara rättvisande. Idag finns en kraftig rädsla att använda sig av poängsystem för att inte skapa summativa bedömningar, men jag ser detta som ett verktyg även för formativa bedömningar. Att använda sig av en skala däremot utan att ge formativa bedömningar är däremot förödande. Vad jag egentligen menar är att en formativ bedömning snarare kan hitta ett stöd i en skala och att eleven lättare själv kan värdera vad som behöver utveckla i framtiden.