Detta inlägg publicerade jag på vårt intranät i skolan förra veckan
I kommunens en-till-en-projekt är tanken att varje elev skall ha varsin dator, ett tecken på att man fokuserar mer på teknik än användning ur ett didaktiskt perspektiv. Kommunen har en mycket kort IT-strategi/plan där didaktiska synpunkter överhuvudtaget inte finns omnämnda[1],trots att skolorna finns med här. För skolorna finns dock en speciell skrift som kallas för ”Riktlinjer för IT-verksamheten i Falkenbergs förskolor och skolor”[2].Här finns didaktiska formuleringar, främst hämtade från läroplanernas målformuleringar. Dock betonas även här lätt mätbara aspekter såsom ergonomi, datortäthet, tillgänglighet, kommunikation samt ansvar och regler. På vår skola har vi endast ett policydokument.
För Gymnasieskolan är detta ett otympligt dokument. Förra året startade vi en IT-grupp som skulle ha i uppgift att skapa en IT-strategi, där mätbara mål finns med, men även didaktiska. Vilka grundprogrampaket skall finnas tillgängliga i samtliga datasalar. Vilken plan har man för framtiden vad gäller program, uppdateringar m.m. Gruppen, i IT-pedagogens ledning, hade ett möte. Hade vi idag haft en IT-strategi hade vi lättare kunnat förhålla oss till en-till-en. Vad avser att komma fram till ett programpaket i gruppen hade detta inte hjälpt oss när vi nu går in i en-till-en.
I IT-miljön finns uppslagsverk på nätverket, Officepaketet,samt pedagogiska program för Matematik och språk. Många pedagogiska interaktiva program finns vid SFI-undervisningen. Datorerna används för sammanställning av information, informationssök, samt förpresentation i många kurser. Dessutom finns det karaktärsämnen som har kursermed specifika laborativa inslag där datorn är ett naturligt verktyg. CAD/CAM på Industri- och Teknikprogrammet, Programmering på Teknik- och Elprogrammet,Grafisk kommunikation och rörliga bilder på Medieprogrammet m.m. Det finns många exempel på specifika plattformer och användningsområden. Att peka ut något speciellt program är omöjligt, utan man får istället försöka se den pedagogiska tanken bakom användningen av IT, snarare än att peka ut pedagogiska program.Faktum är att de program vi har idag inte kommer att kunna installeras på ett enkelt sätt i datorerna, om ens licensfrågan gick att lösa.
På skolan har vi tillgång till projektorvagnar med datorer och monitorer påmonterat, en relativt god tillgång till datorer genom datorsalar. Projektorvagnarna fungerar otillfredsställande, medan projektorermonterade i salar fungerar bra. Vi har även köpt in ett antal SmartBoard’s de senaste åren, utan att egentligen veta hur vi skall utveckla detta. Tanken har varit att kunna interagera med datorn på ett naturligare sätt i en föreläsningssituation!?
VAD HAR IT FÖRÄNDRAT I SKOLAN?
IT tycks ha förändrat lärarrollen på det sättet att man mervarierar både undervisningsmetoder och stoff med hjälp av IT. Det är mindre av färdigpaketerad kunskap. Som pedagogiska program i och för sig också är, men inte datorn som informationssökande verktyg. Eleven har ett större krav på sig att analysera och ifrågasätta information. Handledaren/läraren skall försöka skapa en kontext i informationssammansättningen. Trots att tekniken är en konvention för eleverna så måste de stimuleras att använda verktyget på ett mer akademiskt och analyserande sätt. Lärarna i traditionella karaktärsämnen tycks mer se datorer som ett komplement till traditionell undervisning, medan lärare i nyare yrkesorienterade ämnen som inom Medieprogrammet, mer använder datorn som ett verktyg utan att ha pedagogiska aspekter på datorn
Trots att vi på Falkenberg Gymnasieskola kanske inte har uttalade didaktiska/pedagogiska tankar med IT-användningen. Så har skolan förändrats om jag jämför med den tid då jag gick i skolan. Man har, som jag tidigare nämnt, mer läromedel som kompletterar det traditionella läromedlen.Men det finns även outtalade förändringar i skolan. Förhållningssättet från lärarens sida till informationen genom IT, att kritiskt analysera denna, att låta eleven själv söka information, förflyttar på ett naturligt sätt perspektivet från utlärande till inlärande. Så jag tror att de flesta som jag har en positiv förväntan av en till en. Men vi måste lösa de praktiska problemen;
• Vem står för supporten?
• Gemensamma lagringsutrymmen?
• Datorpolicy, i vilket dokumentformat skall dokumenten skickas i? Vilka programvaror skall eleverna ha tillgängliga? m m
• Skall vi ansöka om fler licenser än vi har idag för att eleverna skall ha tillgång till specialprogramvara? Vem skall stå för merkostnaden? Om inte skall ju specialdatasalarna vara kvar, eller?
• Vilket personligt ansvar har elever respektive lärare?
I forskningsrapporten (nr. 2, tror jag) om Falkenbergs ”en till en”-satsning står bland annat;
Att utveckla digital kompetens är naturligt nog enviktig del i projektet En-till-En. Men investeringen i en dator per elev syftarfrämst till att förändra och utveckla elevernas lärmiljö och ge alla oavsett kön och samhällsklass likvärdiga möjligheter att använda IT som ett redskap i lärandet. Därmed ges också varje elev bättre för- utsättningar för måluppfyllelse i sina studier och för sitt livslånga lärande.
• Är huvudsyftet ett samhällsdemokratiskt sådant? För på gymnasieskolan har vi olika lärmiljöer på olika program, av naturliga skäl. Vi utvecklar gärna dessa lärmiljöer men vill väl inte att de förändras med skäl som kan ligga utanför läroplanen och programmets mål.
• Kommer vi att ha ett medietek på skolan där vi kan serva de ökade kraven, teknik vi redan har används ju inte på adekvat sätt.
-----------------
[1] www.falkenberg.se/download/18.195dd5bfa84a294b67fff413/IT-strategi.pdf
[2] www.falkenberg.se/download/18.8bd98e105ef33e4918000136/IT-riktlinjer.pdf